Den här bilden tog jag för några år sedan en tidig sommarmorgon.
Medan fåglarna kvittrade och morgonsolen värmde, satt Elina
och njöt av dagens första kopp kaffe,djupt försjunken i en bra bok.
Ibland så slår det mig att detta ogräs är så vackert.
När jag ser det så här nära ser det så mjukt och dunigt ut.
Jag har minnen från barndomens dagar, att jag plockade
upp maskroser för att blåsa bort frökapslarna.
Bara för att kunna se hur långt vinden skulle ta dem.